Set me free

Två tidiga mornar på raken och jag går runt som en zombie. Jag är verkligen ingen morgonmänniska. Men man vänjer väl sig. Då har dom två första dagarna i skolan passerat i alla fall. Vet inte riktigt vad jag ska säga om det, det är inte som jag hade förväntat mig. Mycket gör vad ni vill, kom för sent om ni vill, ta rökpauser så ofta ni behöver. Vilket låter as soft, men det känns bara jävligt flummigt och oseriöst. Jag får väl ge det lite tid. Nu ska jag lägga mig och kolla på Får vi följa med? reprisen i ett försök att hålla mig vaken åtminstone ett par timmar till. Imorgon ska vi spendera dagen i skogen, wiho.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0