Det är lätt att hålla käften, svårare att säga som det är
Sitter och tittar igenom bilder från förrförra helgen i göteborg, den sista sommar helgen. Det känns lite deprimerande att man för två veckor sedan kunde gå i shorts och nu är det svinkallt. Jaja, hade det varit sommar hela tiden hade man inte uppskattat den lika mycket, men några månader till skulle inte skada. Nu måste jag springa till bussen som går om 6 minuter, ska in till stan och träffa Stephzor. Puss.
I carry your heart. I carry it in my heart.
Jag drömde om dig inatt. Du var bara där lixom, som om du aldrig hade försvunnit.
Sen vaknade jag upp, insåg att det bara var en dröm och mitt hjärta brast ännu en gång.
Det har gått så många år nu, ändå påminns jag om dig i allt jag säger, ser och gör.
Det har gått så många år nu, ändå gör det lika jävla ont när jag hör ditt namn,
och ändå blir jag fortfarande panikslagen när jag tänker på att du aldrig kommer tillbaka.
