emalindgren

ni fattar inte. ni kommer aldrig fatta, hur mycket jag än önskar att ni gjorde det. jag bara väntar på att allt ska vända för mig, att allt ska bli bra igen men det händer ju aldrig. och jag har väntat ett halv år och nu är jag trött på det. vi vet ju båda två att det inte ska vara såhär svårt. jag önskar verkligen att jag kunde säga upp kontakten helt med dig. glömma bort dig och mig och allt som har hänt. som om du adrig hade existerat och aldrig fått mig att må såhär.
det jag hatar mest av allt nu när det blivit som det blivit är att du får det att låta som om jag är värsta idioten mot dig och det är jag som gör allting fel. och visst, jag erkänner att jag är långt ifrån perfekt, men det är du som har gjort fel, inte jag. folk får väl tro vad dom vill, egentligen skiter jag i vilket. men det här är ditt fel och jag tänker fan aldrig ta på mig skulden för det.
nu säger jag inte att jag inte älskar dig, för det gör jag, alldeles för mycket och jag hatar det. men jag gav upp lixom. jag försökte så jävla länge, jag berättade för dig varenda jävla dag om hur jag mådde och det blev ändå aldrig någon skillnad från din sida. så jag gav upp. och jag vet inte om det var för mycket att begära att du skulle kämpa lite för mig. visa att du älskade mig och kämpa för att behålla mig. men du gav också upp och slutade bry dig. och det var när du gjorde det som jag insåg att det var kört. hur länge vi än drar ut på det så är det dömt till att misslyckas. 
jag fattar inte varför jag hänger upp mig på någon som inte ens bryr sig om hur jag mår. för det är väl i alla fall det minsta man kan begära. och när du väl frågar om det och jag berättar så skriker du på mig att jag gnäller. och varje gång du gör det känns det som ett knivhugg i magen. som jag sa till dig idag, du hade lika gärna kunnat huggit mig i ryggen, det hade gjort mindre ont. grejen är ju att du vet att du förstör mig, men ändå bryr du dig inte? och jag fattar verkligen inte varför. jag fattar inte hur man kan sluta bry sig om att den man älskar.
men du, säg vad fan du vill om mig och vänd folk emot mig, se om jag bryr mig. men skyll aldrig någonsin det här på mig, för det var ditt fel.